Stor stark!

Numera kan jag se tillbaka på drygt 30 år som optiker. Otroligt vad snabbt tiden swichat förbi. Länge tillhörde jag det yngre gardet på alla möten och kurser i vårt yrke. Då var det nästan bara män där i princip alla kunde vara min pappa i ålder. Ska jag vara ärlig så fick de mig ibland att tvivla på mitt yrkesval. Många gav en dyster bild av yrkets framtid i deras vita rockar. Maskiner kommer ta över, många kommer operera bort sitt synfel, krympande marginaler och stora aktörer som slukar allt och alla.
Tack och lov så lyssnade jag inte på olyckskorparna för det blev inte så. Maskinell utrustning är bara en tillgång som leder till en bättre slutprodukt. Ögonoperationer är en fantastisk möjlighet för vissa synfel men för de allra flesta är glasögon eller linser en nödvändig och viktig vara. Branschens stora starka kedjor tar sin plats men är ganska ensidiga i sitt budskap. Ungefär som att beställa just en ”stor stark” men vad får man? I stort sett bara ett pris utan något större intresse för varken produkten eller kunden som individ. Ibland är det ”happy hourier” med halva priset. Från vad? Budskapen är luddiga och svåra eller omöjliga att tolka som konsument.
Vill man ha bästa tänkbara synskärpa och komfort, dessutom i material med låg vikt och lång hållbarhet på både glas och bågar. Ja, då blir valen många och prisbilden mer komplicerad. Då krävs personal med stor kunskap, yrkeserfarenhet och arbetsglädje. Men erfarenhet är bara värt något om det finns en ambition och tro på framtiden. Förr var yrket mansdominerat och konservativt. Numera är det en bransch där kvinnor har stort inflytande. Dessutom är urvalet större, produkterna betydligt bättre och mer prisvärda.
Jag är otroligt glad över vår personal som varje dag bidrar till trivsel och att få nöjda kunder. Våra trevliga och glada kunder påminner mig ofta om bra bemötande och hög servicegrad. Bra prisvärda produkter som behandlas av ambitiös personal gör att jag tror starkt på framtiden. Den auktoritära vita rocken som pekade med hela armen är borta för alltid.   

Thomas Björkegren
Oktober 2017