Never ending story...!

Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om ökad närsynthet hos ungdomar. ”Dramatisk ökning av närsynthet hos barn”,Närsynthetsepidemin går ner i åldrarna”, ”Skärmtittande orsakar ögonskador” osv. Avsändaren menar att det beror på ökad användning av mobiler och digitala skärmar. I ett TV-inslag nyligen myntade en programledare i TV 4:s morgonprogram ordet ”Skärmsynthet”. Träffsäker och fyndig beskrivning på ett problem eller bara tomt ord utan innebörd?
Idag får mobilen skulden, innan dess paddan och dessförinnan strålning från dator med traditionell bildskärm. Före bildskärmens tid levde vi i ett informationssamhälle med ökad konsumtion av text, samma teori då om ökad närsynthet hos ungdomar. I stort sett varje decennium har haft sin teori om beteende som skapar synfel. Går man riktigt långt tillbaka i tiden fanns liknande tankegångar. För snart hundra år sedan gav vetenskapen följande kloka råd till föräldrar med barn i skolåldern. 

Här är ett utdrag från Allers veckojournal från år 1925. 

-Låt ej ljuset falla på de sovande barnens ansikten. 
-Tillåt inte barnen att länge rikta blicken på samma föremål. 
-Tillät dem icke att läsa mycket vid artificiellt ljus.
-Tillät dem icke att läsa på tåget 
-Då barn hafva huvudvärk, behöfver det icke alltid bero på matsmältningen. Ögonen kunna också vara orsak därtill. 
-Köp inte glasögon till barnet af hvem som helst.
 

Särskilt farligt ansågs det vara att åka tåg i en hisnande hastighet över 30km/h.  Idag går nog en snabb hiss fortare än ett tåg för hundra år sedan. Med lite perspektiv är det inget nytt. Budskapet om ökad närsynthet hos ungdomar kommer alltid från en del av optikerbranschen, samtidigt visar undersökningar som branschen har gjort att över 60% av Sveriges grundskolebarn har inte genomgått en synundersökning. Vår historik visar att det finns all anledning till att inte dra några förhastade slutsatser när inte ens Iphone nr. 1 fanns när dagens 15-åringar föddes. I alla sammanhang tolkar man gärna omgivningen som man vill ha den som bekräftar en ståndpunkt men okey det går inte att förneka att vårt digitala liv kan vara tufft för ögonen och alla vet att stillasittande skärmtid större delen av dygnet inte är bra för allmäntillståndet.
Närsynthet ger sällan besvär på nära håll men okorrigerad översynthet eller brytningsfel kan ge ansträngande närseende och t.o.m. påverka och försvåra inlärningen i skolan. Synfel växer gradvis vilket gör dem svåra att upptäcka på egen hand och därför borde det vara en självklarhet att kontrollera synen på sina barn minst ett par gånger under uppväxten med jämna mellanrum.

Snart kanske vi vet svaret på närsynthetsepidemin när Linneuniversitetet i Kalmar presenterar ett forskningsprojekt där ca 150 barns mobilvanor under två års tid studeras och om och hur det påverkar synen. Kanske blir det slutet på denna långa historia som snart är 100 år? Hittills har jag inte träffat någon som är närsynt på grund av stor konsumtion av bildskärmsarbete, bara en och annan fartblind individ. Däremot översynta barn med brytningsfel som borde fått sina första glasögon några år tidigare än det första paret. Sannolikt så finns det fler barn med synfel som aldrig varit hos optiker. 
Med en digital framtidstro åker jag gärna tåg och läser på min mobil och oroar mig inte för skärmsynthet. 

Thomas Björkegren

Mer tänkvärt av Thomas

Röd eller grön?

Det sista jag gjorde på min utbildning var ett examensarbete. ”Privatbilistens synstatus”
Läs hela

Vit rock!

Numera kan jag se tillbaka på drygt 30 år som optiker. Länge tillhörde jag det yngre gardet på alla möten och kurser i vårt yrke.
Läs hela

Mitt liv som optiker

Var det bättre förr? Nej, jag lovar allt är bättre nu! 
Läs hela

Optikens vardag!

Att gå till optikern är för många ett ångestladdat besök som brukar börja med ...
Läs hela

In ut och släng!

Framtidens linser är kanske inte bara ett synhjälpmedel?
Läs hela