En rättighet utan skyldighet!
I en blå Volkswagen Golf satt jag i förarsätet med Vägverkets besiktningsman på passagerarsidan någon vecka efter min 18-årsdag, dags för uppkörning och det efterlängtade körkortet var bara någon timme bort. Vissa dagar för länge sedan kommer man ihåg som det vore igår. Timme för timme minns man i detalj vad som hände, hur man kände och hur det slutade. Det här är en sådan dag, regnet vräkte ner och alla vi tre körelever satt knäpptysta i bilen. Teoriprovet var avklarat och syntestet var lika enkelt som att cykla för en 18-åring utan synfel. -Ni måste tänka mer på sikten sa besiktningsmannen när alla hade bevisat sina praktiska körkunskaper med så mycket allvar i rösten att jag trodde för ett ögonblick att alla vi tre skulle bli kuggade. -Med så mycket regn måste vindrutetorkarna på mycket tidigare annars ser ni inte och blir en sämre bilförare. -Ok sa vi i samklang, vi ska tänka på det. Några månader senare hade 80-talets snörika vintrar förvandlat bilarna till rullande snödrivor och polisen stoppade mig med en för slarvigt skrapad bil. -Du har ingen sikt unge man, sa han med stor pondus, -Det är böter på det men det få gå för den här gången. Det är mer än 40 år sedan, krockkuddar fanns inte och bälteslagen gällde inte för passagerare i baksätet, trafiksäkerhet är något helt annat idag men för innehavare av AB-körkort gäller samma regler som på 1970-talet. Syntest krävs vid körkortsansökan men inte vid förnyelse och snart kommer nya regler. Enligt Transportstyrelsen förlorar ca 1000 personer körkortet varje år på grund av synfältsbortfall och många kommer kunna få en indragning omprövad och få tillbaka kortet med nya gränsvärden. Här har reglerna varit hårda, nästan skoningslösa och små avvikelse i synfältsbortfall har inneburit restriktion eller indragning men mindre bortfall kommer accepteras och det är faktiskt rimligt. Det är också rimligt med oförändrat krav på synskärpa 0,5 för AB-körkort, 50% låter som ett lågt krav och det är det också, för de allra flesta är det otänkbart att framföra sitt fordon med minimikravet. I praktiken innebär det svårighet och se om det står 80 eller 60 på hastighetsskyltar eller se text på lokaliseringsmärken, urskilja namntext på gatuskyltar från bilen är uteslutet. Synkontroll för körkort handlar bara om minikravet uppnås utan korrektion eller om glasögon/linser krävs för godkänd syn. Det ska betonas att optiker inte har befogenheten att återkalla körkort, bara villkora med glasögon. EU har nyligen röstat igenom krav på intyg från läkare när personer över 65 år förnyar körkortet men varje EU-land har möjlighet att avvika från parlamentets direktiv. Sverige anpassar sig med mildare synfältskrav men inte med återkommande hälsokontroller. Transportstyrelsens motivering är att det skulle ta för mycket resurser från sjukvården och svårighet att avgöra körduglighet med ett enkelt medicinskt test och det är nog också en rimlig slutsats. Bilkörning blir ändå föremål för en diskussion mellan vården och vårdhavare om finns anledning att beröra lämpligheten att framföra fordon. Andra sakkunniga i ämnet menar att det saknas samband mellan synfunktion och trafiksäkerhet, man anser att synskärpan har svag koppling till olycksrisk men när det gäller buss, lastbil och taxikort är det av högsta vikt, 80% i syn krävs för yrkesförare och uppdaterad synkoll vid körkortsförnyelse som är femårsintervall. Motsvarande undersökning vart tionde år vid förnyelse av mc/bil körkort har vår bransch jobbar för i många år men så blir det inte med nya regler, här litar myndigheten på svenska folkets omdöme. En dokumenterad rättighet är alltid förknippad med en skyldighet eller motprestation men inte i körkorts-Sverige. Det är sällan en bra idé att ta lagen i egna händer men kontroll hos optiker vid körkortsförnyelse borde vara en självklarhet och minst lika viktigt som isfria bilrutor, använda vindrutetorkarna och bältet i baksätet. Brister det här kan det bli böter. Sverige är fantastiskt och vill gärna vara ett föregångsland i allt som innefattar miljö och säkerhet men ibland förstår jag mig inte på Moder Svea.

Thomas Björkegren